Surte-Färjestaden 5-3

Härligt att vara tillbaka på hemmais.

3.17 in i tredje perioden hände det. Som vi har väntat. Jag tog sats nerifrån högra hörnet, letade mig upp i fickan och avlossade en stenhård projektil mot första krysset. Färjestadens keeper skall ha all cred för att hon var med på noterna och hann dit men ett skott av den kalibern, det gick bara inte att hålla. Hade hon inte dragit ner bollens fart litegranna vet i fan om ens nätet hade kunnat stoppa den. Målet blev lite utav spiken i kistan (5-1) och var alltså mitt första för Surte IS.

Dessförinnan hade vår landslagstjej Malin Eriksson visat vilken stjärna hon är. Efter att ha kubbat ifrån hela Färjestadens powerplay-formation i ett av våra  numerära underlägen,  rundade hon målvakten och satte dit 4-1.

Färjestaden var allt annat än dåliga, varför denna seger kändes extra skön.

Spelare som Sara Nyström, Susanne Gustafsson och Josefine Bengtsson skulle nog välkomnas varmt i ganska många elitlag. I övrigt drällde det inte med dussinlirare heller.

Kul att min syssling Martina Claesson fick hänga ett. Många är de stjärnor som fostrats i Wrigstad IBK, har jag hört.

Matchens frisyr: Sara "Nysan" Nyströms. Ingen jätteskräll kanske med tanke på att hon är frisör. Helt klart den bästa lösning jag har sett på den oh-så-populära bobfrissen på innebandyplan.




Matchfakta

Färjestadens rapport

.. .. ..

Mycket beröm till Färjestaden, men vissa motståndare är värda att hyllas. En blåsvartsjälad vän skickade över en länk och här får jag faktiskt gå in och ge ett toppbetyg trots att de är ärkefiender. Gnolar säkert refrängen tio gånger per dag för mig själv.



.. .. ..

Imorgon är det till duka upp med snacks och bänka sig i TV-soffan. Laget som stal så mångas hjärtan under vårens slutspel sparkar tillsammans med Dalen igång den nya säsongen för proffsen.

Slänger i och med detta ut en snabb förfrågan till vår ledarstab, är det ok att jag och alla som åker i samma bil som mig går av träningen så vi hinner hem i tid till nedsläpp?

.. .. ..

Oroa er inte för morgondagen. I övermorgon är den över.


Ny helg, nya förutsättningar.

Enligt uppgifter kommer beslut att fattas om förra helgens lite lätt uppmärksammade match nästa fredag.

Under tiden får division 1-cirkusen rulla vidare. På lördag kommer Färjestaden på besök.

Då hoppas vi på...

...  att vi ska orka spela mer än 20min så vi slipper ta till något av alla våra andra oärliga äss som vi har i rockärmen.

... att veckans mediaträning skall visa sig framgångsrik, så vi inte avslöjar våra fusk när pressuppbådet hugger oss efter matchen.

... att vi får en, i alla avseenden, lite trevligare inramning på matchen än sist.

.. .. ..

Det är alltid mycket fin stämning i vår bil till och från träningen. Häromdagen spexade föraren aka Målvaktsveronica till det lite extra när hon skulle berätta om att hon stod inför ett vägval. Ett belsut skulle fattas och hon ville på något sätt få fram att hon kände sig tudelad.

-Asså jag är lite sprucken inför detta...

Inte kluven då?

.. .. ..

"I tried to screw the ball in the goal."

Norsk kvinnlig fotbollsspelare på amerikansk teve.

.. .. ..

Brudrock när den är som bäst: Sahara Hotnights - Visit to vienna

Sömnlös

Vaknade slutligen alldeles för tidigt, efter att ha legat och vridit och vänt mig hela natten. Kunde inte riktigt begripa vad det var som var fel. Hasade upp och tog mig an morgonbestyren. Obehagskänslan var hela tiden där. Någonting verkligen skavde i min själ.



Tog mig en titt i agendan för att se vad som stod på schemat idag. Noterade att Tryggve hade namnsdag, vilket någonstans lät lite bekant.

Det var microsekunden senare som det slog mig. Plötsligt blev jag medveten om var det var som oroade mitt sinne.

Det är idag min bemärkelsedag. Den tjugoandra i ordningen. Över en natt har jag blivit ett helt år äldre. Och det var längesedan jag lämnade det stadium livet då jag gladdes över att åldras.


Fy fan. 22 år gammal. Det är mitt största problem just nu.


Skandalscener i Valhalla Sporthall

Ja Herregud, var skall man börja?

Man kommer till Valhalla 1h45min för match, ändå hyfsat taggad för seriepremiär, möts av en vaktmästare som skall överlämna nyckeln till omklädningsrummet.

-Gud vad ni är tidiga! Ja idag har ni tur, annars brukar vi inte ge ut nycklarna förrän en halvtimma före match.

God morgon.

Tur att vi hade tur. Annars hade det kunnat bli lite körigt.



Sedvanlig språngmarsch bortåt Ullevi och tillbaka längs ån. Det var en förtjusande dag.

På med det nya fräscha stället. Vitt idag eftersom Göteborg enligt rykten skulle vara svartvitrandiga à la Juventus. Nu hade de ändå blåbärströjorna kvar. Hur som helst, vitt var det. Personligen tycker jag vitt-vitt-vitt slår allt i alla lägen.

Inne i hallen var det så tyst att man skulle ha kunnat höra en knappnål falla. Vart var musiken? Alla som spelat innebandy vet att det är en nödvändighet att ha musik på uppvärmningen för att komma igång. (För finsmakare kan uppladdningen till och med spoliras om det är fel sorts musik som strömmar ut genom högtalarna.) Jag övervägde att själv stämma upp till sång men då det var en jävla massa kritik till mitt och larssons gnolande under utelöpet avstod jag. Inte förrän halva uppvärmningen på plan var avklarad dunkades det igång. Uppskattat att höra Timbo. Lite sent dock.

Sedan skulle det visa sig att ingen microfon fanns att tillgå. Göteborg hade bett oss förbereda oss för line-up men efter omständigheterna funkade det väl sådär. Svårt också att få någon vidare lust att näta om inte ens namn efteråt skulle skanderas ut av speakern.



Matchen sattes igång och visst brukar man känna sig som bambi på hal is på Valhallas parkett men premiärdagen till ära hade golvet putsats upp något alldeles extra. Särskilt mycket krut hade lagts på det som var vår offensiva planhalva i första perioden. Spelare efter spelare dunsade i golvet på ett och samma ställe, till synes utan anledning. Kapten Björkner lyckades landa på nosen vid ett tillfälle med följden kraftig blödning och sned näsa.

Förutsättningarna var inte optimala för att prestera max. Och det vore väl jävligt synd att säga att vi gjorde det. 3-0 i röva efter första.

I periodpausen kom domarna fram och frågade om vi överhuvudtaget tyckte att det var ok att spela klart matchen. De menade att det finns en viss säkerhetsaspekt att ta hänsyn till också. Som de genuint osportsliga människor vi är i Surte såg vi då givetvis chansen att få radera ut vår miserabla inledning av serien. Omspel kändes jävligt lockande.

Andra sattes ändå igång men efter att ytterligare två kvinnor gått i golvet vid tiden 2.46, började matchens fortskridande diskuteras igen. Denna gången något mer livligt.

Folk anklagades för att vara dumhuvuden, osportsliga och det ena med det trejde. En Göteborgare kläckte i tumultet den intelligenta kommentaren:

-Vadå det var väl inte så många som halkade i första? Det var ju bara en sex-sju stycken.

Inte farligt?


Experter plockades in men de kunde bara konstatera att vad som gick att göra var att lägga på något medel som hade verkningstiden 5h. Få av oss är ju proffs och har andra sysslor vid sidan av innebandyn vilket omöjliggjorde det för oss att hålla truppen intakt så länge som det skulle krävas.

IBF Göteborg kom med förslaget att vi gemensamt skulle gå över till B-hallen, sätta upp sargen och fortsätta matchen där. Men Surtetjejer är inte bara osportsliga utan har även primadonnefasoner för sig. B-hallen, nä det var lite under vår värdighet.

Sedan att division 1-matcher inte ens får spelas i sådana hallar eller att vi skulle få ett rejält avbrott, det var väl bara petitesser i sammahanget.

Det kokade i IBF-lägret. Det hade det antagligen gjort hos oss också om vi hade haft en 3-0-ledning.

Beslutet från vårt håll blev ändå att avbryta. Nu återstår att se vad som händer. Tävlingskommitén skall säga sitt. Sedan kan det bli walk over, omspel från start eller detsamma från 3-0.

Och var inte de vänskapliga banden mellan Surte och RBK/IBF Göteborg formidabla förut så lär de vara det nu.




Faktum är att vi i Surte tyckte det var jävligt tråkigt att det blev som det blev. Men saken hade inte ens behövt diskuteras om de hade kunnat se till att ha en spelduglig hall.

Sedan kan man ju undra hur det skall gå med matcharrangemangen i fortsättningen. Missnöjet i publiken var stor och en sådan som exempelvis min gamla lagkamrat S.Pollak som letat sig från Partille för att titta på innebandy lär ju inte i ge sig i första taget i tvisten gällande återbetalning av inträdet. Lägg där till eventuella böter för undermåligt matcharr.  och det kan komma bli svårt för IBF Göteborg att finansiera en mic...

Skräll eller?

Olofström-Ingelstad 7-1.

Mitt tips ser ju jävligt bra ut.

Imorgon hoppas vi på blåbärsmos. Nä, inga randiga kreationer i världen kommer kunna få oss att glömma öknamnet.





Förundransvärt: Hur allt kan kännasmer intressant än att plugga.


спартак москва!

De senaste dagarna har spenderats med att plöja fransk samhällskunskap. Roligare kan ma ha. Gudskelov har vi en vänlig lärarinna som skickade ut ett mail med titeln: Guide-âne till alla i klassen vilket underlättade studierna enormt. 

Guide-âne betyder direktöversatt Åsneguide. På svenska skulle vi kalla ett liknande dokument Lathund.

Alltså: Lat i Sverige - Dum i Frankrike.

.. .. ..

Matchställen
är på plats. En lite mer kvinnligt skuren modell hade inte ogillats. Ej heller plats för namn, men Intersport kunde tydligen inte maka på sin logga. På hela taget kändes det helt ok ändå. Nästa år ryktas det om att shortsen skall ersättas av kjol.

På tal om Intersport. Det var själve fan vad svårt det skall vara att skaka fram mina skor. Och det är inte första gången.

Fotograferingen är avklarad. Vet inte om någon hann meddela
Jonna om att Bingo ringde i sista sekund och avbokade i år igen. Alltså, inget reportage i Moore i år heller. Synd där. Den prestation fröken Leek gjorde framför kameran förra året var annars värd lite mer uppmärksamhet än en plats på surteis.nu.

1 dag kvar.

.. .. ..

спартак москва
5-0. Känns som att jag kan komma att få stå ganska ensam och huttra i Spartak-klacken på Ullevi den fjärde.

.. .. ..

Somliga finner det tydligen väldigt intressant att veta vad utvalda personer tror om hur olika serier slutar. Jag hade personligen inte kunnat bry mig mindre om något. Men hur som helst tror jag att det kommer se ut ungefär så här när allt skall till att summeras i damernas div.1 Södra framåt vårkanten:

1. Surte
2. Färjestaden
3. Södra Dal
4. IBF Göteborg
5. Halmstad
6. Ingelstad
7. Warberg
8. Älvstranden
9. Malmö
10. Olofström


Ordning och reda

Vill bara klargöra följande:

1. Jag har aldrig spelat i Sävsjö.

2. Jag var i Pixbo en säsong, varken mer eller mindre.

3. Jag ser ingen som helst tjusning med parkettgolv.


Inte riktigt min dag

Ibland har man svackor va. Skolan suger musten ur en och saker och ting är allmänt gråa och alldagliga. Det känns som att man bara står och stampar liksom.

Då är det föga upplyftande att komma till en träning och få reda på att det inte skall göras annat än att tränas power-play. Till saken hör nämligen att man för tillfället inte är betrodd i sådana sammanhang. Bara det kan ju göra en alldeles utom sig av bitterhet. Men man biter ihop.

När man sedan sprungit  igång och nästan blivit lite varm, ja då är det dags att sluta för att köra fys. Då har vi ju ett antal glaslirare, och då snackar vi riktiga glaslirare, som alltid har ont någon jävla stans eller som helt plöstligt fått någon skum infektion i kroppen. En annan sliter på, och vad får man för det!? Jo man blir utsatt för sabotage av veklingarna under ens styrkeövningar.

Smockan hängde i luften.

Började fundera på vad det var för dag idag. Kändes ungefär som ... ja... onsdag. Kul att inse att det var måndag då.

Kollade telefonen och fick ett Bridget-moment. "You have no new messages. Not a single one. Not even from your mother."

Så vad göra? Åka och söka tröst hos Ronald McDonald som slagit upp en av sina restauranger ett knappt stenkast från vår hemma-arena, Ale Gymnasium. Men tydligen anställs bara tomtar på donken i Nödinge. Ingen tasty kunde de ordna och packningen av våra burgare får väl anses lätt misslyckad när hela min hamnade i knäet och hela Veronikas mellan sätena. Röv. Lackade ur. Och än värre blev det när jag smakade på Verres dricka.

-Nä nu får du åka tillbaka, denna smakar ju för fan ingenting.
-Jag beställde isvatten.
-Åfan?

.. .. ..

Imorgon tar vi nya tag.

Surte-Lockerud 6-2

Insatsen mot Lockerud var stabil.

Lockerud kör fortfarade på ärmlöst. Surt för dem som har gäddhäng.

Nä, jag gjorde inga mål. Däremot serverade jag läckert(?) Larsson som fick göra sitt första i Surtetröjan.

På lördag är det sluttramsat. Allvar. Seriositet. Jahadå för nu startar resan mot SM-guldet 2009.

.. .. ..

Kommer aldrig någonsin erkänna att jag skulle ha torskat mot en domarfjant i Singstar. Det som utspelade sig igår var inget annat än ett dubbelmöte där jag vann med förkrossande 500 poäng i första fighten för att sedan förlora med 20 i pissbaladen I wanna know what love is. Enligt mina kalkyler borde den slutliga segermarginalen vara solklara 480. Den stora och mest oväntade skalpen var annars mot Partille IB:s sångfågel numero uno, K. Hellström. Jag är helnöjd.

Funderade lite på att pallra mig ut till Mölnlycke och se Pixbo-JIK. Men så kände jag lite på det.
Svettig ostfralla och kaffe i plastmugg eller stans bästa pizza och kvalitetskaffe med egenskummad mjölk?
En egentligen ganska ointressant (och prestigelös?) innebandymatch eller direktsändning från serie A?
Wallenstamshallen eller San Siro?
Träsmak i röven eller mjukt underlag?

Inget lätt val alltså. Men när det var dags att kamma till sig för att i möjligaste mån anta en anständig skepnad, vilket inte är helt lätt efter en kväll som igår, valde jag istället att trycka en extra gång på Snooze och dra täcket över huvudet.

Vaknade senare och såg Marcus Birro sitta i TV4:s studio. Kombinationen insnöad och väl medveten om det, den är skön. Krydda med en jävla känsla för det svenska språket så har vi Marcus Birro.

.. .. ..

-Jag kom tydligen tvåa på den där listan.
-Vem vann då?
-Nån blatte.
-Men vad är DU då?


/Blatte-Johanna

Mä i teve

Svenskheten gör sig påmind
Klev på bussen hemåt från Valand ikväll. Och det var jag inte ensam om. Två schweizare (eller nåt?) klämde sig ner bredvid. Sådär nära så man kunde känna deras sura ostandedräkt och var tvungen att böja undan huvudet för att inte deras fettiga hår skulle vidröra en. Man har ju ett visst avstånd man uppskattar att okänt folk håller sig på. En privat sfär som man ogärna ser att vem som helst tar sig innanför.
Jaja, låt gå för den här gången då. De kan väl få sitta ner om de kommer till Sverige och hälsar på. Välkomna. 

 De hade ryggsäckar. Stora ryggsäckar. Ännu större arslen.

Hållplats efter hållplats började folk droppa av. Ströplatser blev lediga och hoppet steg. Men de jävlarna satt kvar.
Okej, de vill sitta ihop. Var nu inte så jävla svensk, Johanna.

När det återstod en hållplats var i stort sett hela bussen tom, så när som på mig och de feta schweizarna. Jajemen, de satt fortfarande kvar.
Ok vad, exakt VAD vill ni mig!?

På något sätt lirkade jag mig ur deras klor och kom hem hel. Men det var obehagligt alltså.

.. .. ..

Fick idag veta att det kan komma att bli en hel del TV-rapporteringar från våra matcher. En kanal har insett vårt grandiosa marknadsvärde. Ingen mindre än Alekurirens Web-TV. Så nu är det bara att börja media-träna.

Har även fått lite gamla Surte-anekdoter berättade för mig under kvällen. Vad ska man säga, det finns själ i den bygden. Och Susanne Ljungskog bor där.

Sedan, Jonna Leek, tycker jag det är otroligt fult att hänga ut folk på det där viset. Men jag är inte den som gräver ner mig. Hämnden är ljuv.

.. .. ..

Någon undrade om jag var singel. Jajemen. Och så gillar jag mysiga hemmakvällar, långa skogspromenader och djupa samtal på tu man hand.

Svar till: "Svag för kroppsfinter"


Sårad

Pixbo IBF gick vinnande ur Björnslaget i helgen. För vår del blev det respass i semin mot PIB. Själv blev jag tvungen att kasta in handduken redan efter den första gruppspelsmatchen mot Marstrand.

Det hela startade egentligen med att Maria "Västkusttjej" Larsson i vanlig ordning inte hängde med i mina snäva svängar under en en-mot-en-övning i onsdags. När jag nått max-speed, och då jävlar går det undan, och bara hade kvar att trycka dit den tog hon till det sista stackarknepet hon har i sådana lägen -ren kapning bakifrån. Jag fick mig en rejäl flygtur innan jag damp ner i golvet med en stor smäll. Att försöka tänka på att landa på mjukdelarna som handbollslirare ofta tipsar om hanns inte riktigt med i den hastigheten. Resultatet blev ett demolerat knä som senare skulle omöjliggöra det för mig att fullfölja Björnslaget.

Mycket skall man sedan få utstå för att man blir skadad, då det inte hör till vanligheterna.

"Glaslirare!"
"Skärp dig! Det är ju bara ett skrubbsår!"
"Don't be such a cry-baby!"

Inte nog med att man var fysiskt sårad liksom.


Nu hade man ju kunnat tro att jag, i egenskap av innebandyfjant, skulle packa picknickkorgen, bosätta mig nere i Valhalla sporthall hela helgen och se spektaklet från sidan. Så blev dock inte fallet. Därav uteblivandet av matchrapporter.


Överraskningsmoment är ju inte att förakta så helt otippat styrdes istället kosan mot andra sidan landet, till den kungliga hufvudstaden. Det gäller ju att  bejaka sin sociala sida mellan varven vilket passade ypperligt när kroppen ändå var alltför sargad för att leverera på plan.

Det gick givetvis inte undgå att beröra innebandyn där uppe heller. Sägs att Vällingby ser ruskigt heta ut i år. (Skickar över mitt kontonummer på Facebook, CF)


.. .. ..


Johodå så'att eee... Och Sverige går bra borta i fjärran östern.

.. .. ..

Om man kommer från Småland händer det titt som tätt att ens skorrande R utsätts för pikar.

När den humanistiska fakulteten igår bjöd in till en högst intressant föreläsning kom det till min kännedom att det i en viss del av världen faktiskt finns en lurig uppdelning inom ett och samma språk. Uppdelningen är helt enkelt som sådan; den kvinnliga delen av befolkningen talar med skorrande och den manliga delen med rullande R. Dit borde jag flytta. Då kanske jag hade haft min kvinnlighet i behåll trots mina manhaftiga intressen (sport).

.. .. ..

Mindre än två veckor kvar till seriepremiär. Genrep på lördag. Hoppas innerligt att de nya matchställen har anlänt före helgen. Har inte känt mig riktigt hel utan min kära 68 på ryggen.


Killen med koll

Glädjande nyheter. Rysslands bästa damlag i innebandy, Nizhny Novgorod, har än en gång kvalificerat sig för Europacupen. Congrats.

.. .. ..

Är det bara jag eller har AIK-tränaren Ricard Norling en närmast psykopatisk blick? Tänk att springa på honom en i mörk gränd.

.. .. ..

Ursäktsbanken letades febrilt igenom inför dagens visit i Skatås. Det gick inget vidare. Väl på plats saknades en av coacherna. När man motvilligt hasat sig upp till denna, den mest ångestladdade platsen i Göteborg, infinner sig en viss irritation om inte alla andra också är där, eller har en ordentligt jävla bra ursäkt för att frånvara. Alla undrade förstås:


-Var är Stefan?

Varpå hans vapendragare Pasanen lugnt och stilla svarade, som om det vore helt ok:

-Han är och kollar på blåvitt.

Tydligen var detta en godtagbar ursäkt. Det skall jag min själ aldrig glömma. Särskilt inte när Spartak kommer.

Vad ingen till början verkade reflektera över var hur änglarnas aktuella spelschema ser ut. Till saken hör nämligen att det överhuvudtaget inte var någon match ikväll. Som de godtrogna och respekterande undersåtar vi ändå är trodde vi givetvis att det hängivna IFK-fanet, Stefan hade koll. Han trillade dock in försenad, lätt vimmelkantig och en smula förnärmad över att försäljarna i biljettkassan hade skrattat åt honom.

Inte ens jag som har katastrofal koll på allsvenskan hade missat att de spelade i förrgår. Antagligen för att det var en uppmärksammad debut för den där lille femtonårige sparveln. Stefan, dags att släppa hörnflaggan.


Tillbaka till hemtrakterna

Färden gick österut mot Smålands pärla, Jönköping. Boendet var beläget uppe på Öxnehagahöjderna från vilka man hade en vidunderlig utsikt över hela staden och framför allt, Vättern. Vackert.

Lite lägersunk. Lite negerdunk. Mycket trevligt.

Under lördagen sattes vi nyförvärv ännu en gång på prov. Vi tilldelades en lång införskaffningslista där varje objekt var värt ett visst antal poäng. Och man har ju ändå förhoppningar om att någon jävla gång accepteras i gruppen så givetvis gjorde man sitt yppersta.

Larsson och jag släpptes av utanför Kinnarps Arena och charmade oss in i HV:s omklädningsrum vilket inbringade 50 poäng på pluskontot. Tyvärr var inte spelarna på plats. Jag hade annars mer än gärna sagt "Tjena tjockis" till Ledin men vi får ta det en annan gång. 

Därefter ringde vi upp en vän för att få tag i Bjön Borg-kalsonger och frågade liksom i förbifarten om han möjligen hade en p-rulle också. Dessa var värda 30 poäng vardera. När vi lämnade hans bostad hade vi inkasserat ett USB-minne och det är ganska lätt uträknat att det inte var Björn Borg-kalsonger på det i alla fall. Intressant också hur lång tid det tog för domarna att godkänna just det materialet.

Övriga rattade iväg till pingstkyrkan för att ordna en Bibel. Sa jag att vi var i Jönköping?  De fick en efter att ha lovat att återlämna den vid närvarandet på söndagens gudstjänst. Men igår på den stora återlämningscruisen kändes det moraliskt mer rätt att ge den vilsna själen som tillhandahöll pornografiskt mateial Böckernas Bok. Vi stövlade bestämt upp, knackade på och sa:

-Läs Bibeln, you sick bastard!


Ett stort frågetecken är - Vart fan är Jacob Olofsson när man behöver honom? Trodde vi skulle håva in 50 lätta points där men icke. Han var tydligen för fin eller för upptagen för att svara i telefonen.

.. .. ..

Ja, och så lite innebandy också. Två matcher var utlovade men väl på plats var det bara ett lag som ville/vågade möta oss - Husqvarna IK.

På väg in från utelöpet uppenbarade sig dagens ena domarhälft, ingen minde än den bolmande Vrigstadbekantingen Gerhardt Günther Bokowski. Den som hängt med i hela min bloggsväng vet att det var han som uppmanade trettonåriga flickor att hålla ihop benen "för att det inte var fredagkväll" om de blev tunnlade för ett antal år sedan.

Matchen var en tuff och tight historia som slutade 1-1. Vårt mål dundrade Carro Björkner in i nättaket efter att ha snurrat upp hela Husqvarnas försvar på läktaren. Eller så var det en gnetretur.

.. .. ..

BK Röva kommer få finbesök i form av Spartak Moskva inom kort . En kamrat kanske även får den stora äran att följa med de gulsvarta till staden varifrån 50% av mig härstammar. Jajemen, jag är helt utom mig av avundsjuka.

.. .. ..

-Ska du med till Stockholm i helgen?
-Ja, men klart jag ska! Eller.. vänta.. vi spelar Björnslaget då.
-Vad sa du att?
-Innebandycup.
-Kul.

Det ska faktiskt bli kul.

Östra SK, IK Stanstad och Marstrands IBK står för det eminenta motståndet.