våga ta ett bryt

Preem Ullevi, 19.00.

Två tjejer ser en aning vilsna ut vid bilvårdshyllan. Det manliga butiksbiträdet kommer fram:

-Kan jag hjälpa till med något?
-Ja vi behöver fylla på olja i bilen och vet inte vilken som passar bäst.

Efter lite dividerande hittas en olja som enligt honom skall passa. Nu var trots detta inte hela problemet löst utan oljan skulle ju också tillsättas på rätt sätt varför en av tjejerna bad lite försynt:

-Det är inte så att du skulle kunna hjälpa oss så det inte blir fel? Vore ju himla dumt.
-Det hade jag kunnat göra om det inte hade varit för att jag är ensam i butiken men om det lugnar ner sig skall jag nog kunna hjälpa er.

Lugna ner sig på Preem Ullevi, ja just det. Men det var ju snällt i alla fall att han visade sin goda vilja.

-Ja, nä men vi skall nog kunna greja det. Skall jag dra kortet här?
-Ja just precis. Är det så att du kan din kod?

Då kom brytet. Nog för att det går att göra sig rolig över små damer som handskas med olja för första gången i sina liv men något måtta får det vara.

-Ok, ok, that's it! Bara för att vi inte vet hur man fyller på olja i en bil,  betyder inte det automatiskt att vi är genomkorkade i övrigt. Och vem fan är du att stå här och vara spydig? Känner du dig nöjd med att vara ett butiksbiträde? Känner du dig nöjd med att veta hur man grejar med olja till bilen? Men stanna här och ruttna resten av ditt liv då för helvete och se  till att få riktigt mycket bilmeck gjort. Själv känner jag att det finns viktigare kunskaper här i livet men det kanske inte sådana low-lives som du gör. Tack och hej.

Eller så fnissade vi till som de hjälplösa kvinnor vi var, och gick vår väg. Ibland blir man bara så trött på sig själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback