Gratjova

Senast jag gick omkring och gnällde över att det rådde stiltje i tillvaron brakade helvetet löst i innebandycirkusen. Som ett brev på posten skulle man kunna säga.

Härom kvällen var jag i mitt essä igen. Det fanns ingen hejd på min frustration över den rådande händelsefattigdomen. Jag kunde dock inte i min vildaste fantasi ana vad gudarna hade att bjuda på den här gången. Jag tyckte ju att den s.k. "skandalmatchen" var en piss i Nilen i jämförelse med det mesta redan när det spektaklet var aktuellt. Men jämfört med det som Little Innocent Gretl utsattes för igår kväll framstår innebandyproblem över huvudtaget snarare som minimala droppar i Oceanen. Jag ämnar inte lämna en fullständig redogörelse av händelseförloppet men jag kan säga såhär:

-ibland, kanske allt som oftast, hade det varit så jävla mycket enklare att vara kille.
-ibland är det inte läge att mopsa upp sig mot idioter även om det kan vara nog så lockande.
-ibland gör poliser ett fantastiskt jobb.
-ibland uppenbarar sig folk från ingenstans som utan någon egentlig anledning tar risker för en okänd medmänniskas skull.
-ibland är det fruktansvärt svårt att tycka synd om personer som man vet inte mår bra.
-ibland önskar man att bussen kom bara två minuter tidigare.


Och så ett litet avslöjande till alla som fortfarande går omkring i tron att alla civilsnutar uteslutande kör svenskt. Fel, fel, fel, fel, fel, som Härenstam skulle ha sagt. Jag skulle nog påstå att det inte finns någon som helst logik i deras märkesval.

.. .. ..

Det som hände i Idol ikväll är för mig en gåta. Patricia och Sam, det är fan klasskillnad och då inte till Sams fördel. Sam, by the way, vad är det för namn?

Och oh så vacker Your Song är. Ståpäls.

Som Hagel brukar säga, kul att man nu vet vad man ska göra på fredagkvällarna.

.. .. ..

Tre pinnar plockade av broderns gäng uppe i Edsbyn. Tydligen var en gammal klass-comerade med i laget som fick på nosen. Vilken bandykultur man har levt i, i sina dagar.



Med förhoppningar om en resterande god natt och ljuva drömmar