Gratjova

Inställt beep-test idag. Rackarns. Jag som var så utvilad, pigg och fräsch. Och jag kommer nog bli mamma till jul.

Om någon, någon gång tänkt tanken att kidnappa någon och ta med henne till en resort i ett varmt och soligt land, en vecka eller så - Pick me! Jag hade säkert sovit halva veckan men sedan hade jag nog kunnat ta upp skinarkampen med solstrålarna och varit helt amazingly trevlig.

.. .. ..

När jag passerar Brunnsparken på morgonkvisten möts jag alltid av en kvinna som älskar sitt jobb. Det verkar åtminstone så. Lätt rödrosig om kinderna av den svala morgonenluften, med mungiporna uppe vid öronen och tänderna ståendes åt alla världens jävla håll, sträcker hon varje dag ut sin hand mot en och säger:

- Varsågod! Här är din Metro!

För en tid sedan fanns det så mycket som tre olika gratistidningar i Göteborg. Utdelarna var allt som oftast icke svensktalande eller uppenbart minderåriga. Uppriktigt sagt verkade det vara ett jobb som en outbildad medelsvensson inte hade valt i första taget. Nu finns bara den klassiska gröna Metron kvar och måhända har yrkets status höjts en aning. Kanske blir man numera lycklig om man får jobb där. Ovan nämnda kvinna verkar i alla fall älska att göra sin grej. Hon ser alltid till att riktigt ha fiskat upp ens blick och skaffat ögonkontakt och skjuter gärna till lite extra betoning på "din" när hon levererar. Jag blir lika förundrad varje morgon. Jag får intrycket av att hon ser det lite som sitt kall här i livet att förse alla trötta göteborgare med "deras" dagliga Metro. Fascinerande. Snacka om tacksamhet.

Det gäller att ha en ödmjuk inställning till livet, som Tabita säger.

.. .. ..

Den sista terminstarten kryper allt närmre. Än en gång skall nya gruppkonstellationer utformas och jag blev enormt lycklig av att se att jag turat in samma grupptillhörighet som den kurskamrat som jag rankar högst under utbildningen hittills. Lyckan var tydligen ömsesidig.

- Va glad jag blev att vi kom i samma klass, Johanna!  Jag orkar inte lära känna nya människor nu. Jag känner att min kompiskvot är fylld.

Kompiskvot? Det kanske vore något?

.. .. ..

Tanken var ju att jag skulle ha gått på alla rutor i Monopolspelet de kommande dagarna. Men icke. Nu har reservplansskisserna blivit tydligare. Det blir fredagsafton i Vrigstad och sedan Jönköping hela långa lördagen istället, eventuellt mynnar det ut i festligheter. Nog så gott. 

Sedan hade vi tänkt att vi skulle hasta tillbaka till West-Coast för att spana Challengers-Mullsjö. Slå oss ner i behagliga Partillebo. Nu när matchen flyttats till Öjersjö vete fåglarna om det är värt söndagsstressen alltså. Trodde inte att det skulle vara så evinnerligt knepigt att hitta en hall med åtminstone en tillstymmelse till läktare i mitten av augusti. Men tydligen. Hedra vilodagen kanske?

.. .. ..

Ara! Ara! Ara Abrahamian! Plötsligt vaknade man till bland alla trötta cyklister, skyttar och plaskande jänkare.

IOK ska tydligen hålla ett möte imorgon om huruvida han får behålla bronsmedaljen eller ej. Jag vet inte men jag fick en liten känsla av att han inte så där våldsamt gärna ville ha den kvar. Men det kanske bara var jag.

.. .. ..