Borka borka...
SMS-konversation med mor:
Mor: "Vad tycker du?"
Jag: "Sanna säger jag. Du också va? Eller kebab kanske?"
Mor: "Visst var Sanna bäst fast bäst var att inte carola gick direkt hon sjunger bra men jag kan bara inte med henne."
Carolahatet verkar ha spridit sig som en löpeld över hela landet. Nu har det kopplat greppet så starkt att den skönsjungande markattan inte ens grejade direktbiljetten. Jag fascineras av Carolas ögon. De borde egentligen kunna klassas som gnistrande och hänförande i positiv bemärkelse. Men efter den bild, felaktiga eller ej, som man fått av henne via diverse uttalanden blir åtminstone jag mer rädd för de där isblå. Hon vill hypnotisera mig den jäveln! Och kolla bara så strategiskt hon placerat korset, alldeles ovanför den där gigantiska barmen som det är lika omöjligt att ta ögonen ifrån som de manliga hundrameterslöparnas skrev som skyls med något för löst sittande tights. Nähedu Carola, du hade mig i Fångad av en stormvind. Ja ok i Evighet också men nu ser jag igenom dig.
Sanna blev aftonens odiskutabla drottning. Oron i schlagersoffan var dock stor för att hon återigen skulle bryta ihop som hon hade gjort på genrepet. Jag kan ge mig fan på att om hon hade fått den minsta lilla törn emot huvudet så hade den där ansamlingen tårar börjat sippra ned för de skånska kinderna. Jag köpte inte teorierna som somliga hade om att hon var nerövs, hon har ju trots allt varit med i gemet ett antal år. Nä, jag trodde mer på ett krackelerat förhållande. Kan inte tänka mig annat än att hon är värd något bättre. Skit i honom Sanna, there are plenty of fish in the sea!
Det är väl ungefär det jag tar med mig från deltävling nummer två. Ja, och så det oupphörliga nynnandet av "borka, borka..".