Fading
-Och där springer två spelare mot samma område. Och boll.
Och där zappade jag snabbt förbi damernas EM-kval mot Italien. Tack Pontus Kåmark, jag har inte tid att ödsla på sådan dynga.
.. .. ..
Det sägs att det gör ont när knoppar brister. Men det svider satan när charter-brännan fadar vill jag också lova.
.. .. ..
Hade precis ett déjà vu-moment. Var nere på närbutiken och inhandlade lite livsmedel. När allt var betalt och klart sade det manliga butiksbiträdet:
-Ha en bra kväll, Madame!
Att kalla kvinnor för "madame" och "lady" var ett av de turkiska köpmännens trix och det fick mig att bli lika illamående varje gång. Nu har alltså fenomenet letat sig upp till Sverige och mina hoods. Usch.
För övrigt kallar man inte ogifta kvinnor för Madame utan Mademoiselle.
.. .. ..
För dem som inte visste kan jag berätta att Elfsborgs mittfältssuverän, Anders Svensson är en fantastisk människa. Inte bara för att han verkar vara lite halvstammis på mitt hak. Nä, kära vänner, nu ska ni få höra. Efter att jag expederat och servererat honom det han beställt med vissa darrningar på hand (märkligt egentligen då jag varken tycker han är särskilt bra eller heller speciellt angenäm att se på) tog jag mig an de vanliga dödliga i kön. Det var en hektiskt lunchrusch så det fanns definitivt inte läge att luta sig tillbaka och slå sig till ro, vilket annars är ett av mina paradnummer.
På mitt hak plockar vi undan efter våra gäster. Vi har inte ens utplacerat ett sånt där brickställ där godhjärtade gäster har möjligheten att visa sin vördnad och avlasta. Nä, service skall det tydligen vara. När jag som bäst står där bakom disken och expederar utav bara helvete kommer Svensson in från uteserveringen med sin bricka och säger med ett stort leende på läpparna:
-Tack så mycket för maten!
Första tanken var naturligtvis "Han är nog kär i mig" men med lite distans till det hela tror jag nog snarare att han är lycklig med sin hustru i Vasastan och bara ville göra en god gärning när han kände av hur mycket vi hade att stå i just där och då.
Tänka sig att en landslagsstjärna är den enda som gjort en ansats till att plocka undan efter sig på mitt hak. Så den som snackar skit om A.Svensson i fortsättningen skall jag personligen skalla, flå och spotta i nyllet.
.. .. ..
Idag skulle egentligen löprunda nummer två ha squeezats in i schemat. Jag skulle bara ta en liten, liten power-nap vid 16.30 men vaknade vimmelkantig och utsvulten tre timmar senare och tjipp-tjopp så var det framflyttat till imorgon. Som så mycket annat. Min dåliga karaktär is killing me.
.. .. ..
El classico snart. Tydligen har ett lag redan vunnit hela klabbet men vad gör man inte för att se lite av Messi?
Lionel Messi.
Gud.
Hade förutsättningarna varit lite annorlunda och han ett par år äldre hade jag gått all in.
När hände det egentligen, att fotbollsstjärnorna blev för unga för mig? Minns ju som igår hur jag satt och suktade efter Michael Owen som trettonåring och förbannade den Gud som bestämt att jag skulle ploppa ut så "sent"som 1985.
Time flies, uppenbarligen.
.. .. ..
Saknar innebandy.
Och där zappade jag snabbt förbi damernas EM-kval mot Italien. Tack Pontus Kåmark, jag har inte tid att ödsla på sådan dynga.
.. .. ..
Det sägs att det gör ont när knoppar brister. Men det svider satan när charter-brännan fadar vill jag också lova.
.. .. ..
Hade precis ett déjà vu-moment. Var nere på närbutiken och inhandlade lite livsmedel. När allt var betalt och klart sade det manliga butiksbiträdet:
-Ha en bra kväll, Madame!
Att kalla kvinnor för "madame" och "lady" var ett av de turkiska köpmännens trix och det fick mig att bli lika illamående varje gång. Nu har alltså fenomenet letat sig upp till Sverige och mina hoods. Usch.
För övrigt kallar man inte ogifta kvinnor för Madame utan Mademoiselle.
.. .. ..
För dem som inte visste kan jag berätta att Elfsborgs mittfältssuverän, Anders Svensson är en fantastisk människa. Inte bara för att han verkar vara lite halvstammis på mitt hak. Nä, kära vänner, nu ska ni få höra. Efter att jag expederat och servererat honom det han beställt med vissa darrningar på hand (märkligt egentligen då jag varken tycker han är särskilt bra eller heller speciellt angenäm att se på) tog jag mig an de vanliga dödliga i kön. Det var en hektiskt lunchrusch så det fanns definitivt inte läge att luta sig tillbaka och slå sig till ro, vilket annars är ett av mina paradnummer.
På mitt hak plockar vi undan efter våra gäster. Vi har inte ens utplacerat ett sånt där brickställ där godhjärtade gäster har möjligheten att visa sin vördnad och avlasta. Nä, service skall det tydligen vara. När jag som bäst står där bakom disken och expederar utav bara helvete kommer Svensson in från uteserveringen med sin bricka och säger med ett stort leende på läpparna:
-Tack så mycket för maten!
Första tanken var naturligtvis "Han är nog kär i mig" men med lite distans till det hela tror jag nog snarare att han är lycklig med sin hustru i Vasastan och bara ville göra en god gärning när han kände av hur mycket vi hade att stå i just där och då.
Tänka sig att en landslagsstjärna är den enda som gjort en ansats till att plocka undan efter sig på mitt hak. Så den som snackar skit om A.Svensson i fortsättningen skall jag personligen skalla, flå och spotta i nyllet.
.. .. ..
Idag skulle egentligen löprunda nummer två ha squeezats in i schemat. Jag skulle bara ta en liten, liten power-nap vid 16.30 men vaknade vimmelkantig och utsvulten tre timmar senare och tjipp-tjopp så var det framflyttat till imorgon. Som så mycket annat. Min dåliga karaktär is killing me.
.. .. ..
El classico snart. Tydligen har ett lag redan vunnit hela klabbet men vad gör man inte för att se lite av Messi?
Lionel Messi.
Gud.
Hade förutsättningarna varit lite annorlunda och han ett par år äldre hade jag gått all in.
När hände det egentligen, att fotbollsstjärnorna blev för unga för mig? Minns ju som igår hur jag satt och suktade efter Michael Owen som trettonåring och förbannade den Gud som bestämt att jag skulle ploppa ut så "sent"som 1985.
Time flies, uppenbarligen.
.. .. ..
Saknar innebandy.
Kommentarer
Trackback