Gratjova

Jo, det var ju så att brottning skulle vara ett återkommande inslag i vår försäsongsträning. En gång i veckan närmare bestämt.

Innan jag hade varit på min livs första brottningsträning såg jag enbart brottare som lönnfeta kubikformade filurer med utåtstående öron. Och visst stämmer den beskrivningen ofta ganska väl men tilläggas bör att de även är starka som oxar och smidiga som pumor. Vore synd att säga att man känner sig som smidighetsministern i deras sällskap. 

Hade en liten incident härom året när vi samkörde försäsongen med The Gents i Partille. Då lyckades jag stuka nacke, framtass och få en lätt hjärnskakning under en bakåtkullerbyttsövning. Från och med den kvällen undviker jag å det allra längsta att försöka mig på sådana gymnastiska rörelser. Det är liksom lite beyond min koordination.

Men ikväll tro fan att den slavdrivande biffen efter ett tag gormar:

-Kullerbyttor!

Ok, kom igen. You can do it. Fokus. Jajamen. Framåt går det fina fisken. Inte helt smidigt, men det går. Och så upp på benen igen. Snurrar gör det ja, men det har det gjort förr. Kör bara.

-Åh så hjular ni bort till andra sidan!

Jo men vänta lite då så ska jag bara plocka fram min akrobatiska talang.


Vad beträffar armar och mage så lär de inte göra det enkelt för mig att ordna till manen imorgon. Kanske skulle man haka på Diaz-Berg-trenden. Känner att mitt ansikte hade kunnat komma fram på ett helt fantastiskt sätt.

.. .. ..

Charlotte i alla ära men ikväll sjunger jag på LATVIAS piratdänga.