dream dream dream
Efter den slitsamma helgen var det inte svårt att fatta dagens första beslut - att frånvara vid morgonens första föreläsning. Tre styck sådana var inplanerade på schemat och jag skrapade till slut ihop till ungefär en och en halv. När sista damen i ordningen stod och förklarade att föräldrar är olika (Nähe!?) och att det i dagens samhälle finns en mängd olika familjekonstellationer (Nämen säger du det!?), kom jag på mig själv drömmandes om att befinna mig på en långt mer angenäm plats än i den där sterila hörsalen. På raden framför hade några killar stängt ner sina notepads till förmån för Facebook. Vilken cirkus, tänkte jag, tog mitt pick och pack och travade hem. Efter möten med somliga universitetsanställda känns inte längre kvantfysiker som ett orimligt mål.
Väl hemma lärde jag mig att de första kunskapsbedömningarna gjordes i Kina på 200-talet. Vi välutvecklade européer var bara nästan ett helt millennium efter. Inte farligt ändå.
.. .. ..
Årets humorprogram - Mia och Klara
Det bästa av allt - nya avsnitt är på ingång.
.. .. ..
I mina barnaår fanns en TV-profil som jag hade oerhört svårt för. Jag var väl ungefär tio år gammal när det började krypa av obehag längs ryggkotorna när jag hörde Ingvar Oldsberg snacka. Jag tyckte att det lät som om han hade något i munnen när han talade och brukade säga att det förmodligen var en potatis i vardera kind, hur man nu låter när man har det. Vid den tiden hade jag nog själv inte ens lyckats bränna av mina första rullande R (tänk hur det lät när jag pratade ryska...) men lik förbannat dömde jag Ingvar. Vilken låg människa jag var.
Såg honom nu i Ett Herrans Liv. Visst, obehagskänslorna finns fortfarande kvar. Det handlar väl om första intrycket, gissar jag.
.. .. ..
Vissa belönas efter lång och fullspäckad innebandyhelg med ledighet. Andra skickas ut i regnig slinga där jag numera är bundis med varenda buskage, varenda sten och varenda mördarsnigel som givit sig ut på äventyrsride i motionsspåret - åttan. Trots att man inte gjort annat i helgen ville jag bara jaga plast. Men det var bara att gilla läget som Ledin sjunger. För övrigt en vedervärdig bit. En av mina vänner kände sig jävligt rock'n roll när hon tänkte stampa sönder en platta med honom som hon hittade på en parkeringsplats i Jönköping. Jag hetsade, hon bangade. Bu.
Till helgen väntar returmöte mot Marstrand, heldag med laget och... trumvirvel... den årliga fotograferingen. Blir tufft att hinna med ett besök på skönhetssalongen innan dess. Får väl trösta mig med att det förmodligen inte kommer gå så här illa i alla fall.
.. .. ..
Imorgon är det dags för IFK Kungälv att mäta sina krafter mot Vänersborg. Deras första träningsmatch och mitt supportande hade varit självklart om det inte vore för finalomgången av prestigefulla korpfotbollen.
Tänk vilken utveckling som ständigt pågår omkring oss. Nu kan man spela bandy i början av september. Snart kanske man kan leva på innebandy.
Och då var det nog dags för Johanna att fortsätta drömma sina ljuva drömmar...
Väl hemma lärde jag mig att de första kunskapsbedömningarna gjordes i Kina på 200-talet. Vi välutvecklade européer var bara nästan ett helt millennium efter. Inte farligt ändå.
.. .. ..
Årets humorprogram - Mia och Klara
Det bästa av allt - nya avsnitt är på ingång.
.. .. ..
I mina barnaår fanns en TV-profil som jag hade oerhört svårt för. Jag var väl ungefär tio år gammal när det började krypa av obehag längs ryggkotorna när jag hörde Ingvar Oldsberg snacka. Jag tyckte att det lät som om han hade något i munnen när han talade och brukade säga att det förmodligen var en potatis i vardera kind, hur man nu låter när man har det. Vid den tiden hade jag nog själv inte ens lyckats bränna av mina första rullande R (tänk hur det lät när jag pratade ryska...) men lik förbannat dömde jag Ingvar. Vilken låg människa jag var.
Såg honom nu i Ett Herrans Liv. Visst, obehagskänslorna finns fortfarande kvar. Det handlar väl om första intrycket, gissar jag.
.. .. ..
Vissa belönas efter lång och fullspäckad innebandyhelg med ledighet. Andra skickas ut i regnig slinga där jag numera är bundis med varenda buskage, varenda sten och varenda mördarsnigel som givit sig ut på äventyrsride i motionsspåret - åttan. Trots att man inte gjort annat i helgen ville jag bara jaga plast. Men det var bara att gilla läget som Ledin sjunger. För övrigt en vedervärdig bit. En av mina vänner kände sig jävligt rock'n roll när hon tänkte stampa sönder en platta med honom som hon hittade på en parkeringsplats i Jönköping. Jag hetsade, hon bangade. Bu.
Till helgen väntar returmöte mot Marstrand, heldag med laget och... trumvirvel... den årliga fotograferingen. Blir tufft att hinna med ett besök på skönhetssalongen innan dess. Får väl trösta mig med att det förmodligen inte kommer gå så här illa i alla fall.
.. .. ..
Imorgon är det dags för IFK Kungälv att mäta sina krafter mot Vänersborg. Deras första träningsmatch och mitt supportande hade varit självklart om det inte vore för finalomgången av prestigefulla korpfotbollen.
Tänk vilken utveckling som ständigt pågår omkring oss. Nu kan man spela bandy i början av september. Snart kanske man kan leva på innebandy.
Och då var det nog dags för Johanna att fortsätta drömma sina ljuva drömmar...
Kommentarer
Trackback