Gratjova

Matchstart 21.45 får en gärna att känna att ens fajt inte har allra högsta prioritet. Men nattdjuret samlade ihop sig och tog sig ner till Heden för korpmöte mot serieledande United Babes Lindome(eller något i den stilen).

Efter drygt första hälften av första halvlek fick hon bollen på mittplan. Hon hade en back kvar och kände att denna 30-nånting-kvinna inte skulle ha vidare värst mycket att sätta emot lite rysk speed. Här var det bara att trycka ifrån. Och som hon tryckte ifrån! Nu var det bara så att konstgräsmattan berikats med en tuva precis där maxfart uppnåddes och hon vobblade till, satte på något obegripligt sätt krokben för sig själv och dunsade till marken. Fallet stoppades av två stackars knäskålar med lite assistans av en armbåge som just nu tillsammans skiftar i rött, blått och sandbeige. Kan knappt vänta på att få hoppa in i duschen eller på att vakna imorgon och känna lakanet sitta sådär gott på alla sår.

Förlust 4-1 dessutom och inget baljande.

Kortkort till helgen? Ja.. Jo.. Förmodligen.

Att inställa sig i Skatås för att lunka runt åttan efter att ha kört uteslutande hallträning i två veckor, var lite som att dö en smula. Det spelade ingen roll att vi tog det i snigeltakt och att Larsson och Jonna gång på gång påpekade hur mycket fett vi förbrände vid den här typen av lågintensiv träning. (De båda talade för övrigt också gott om power-walking...) Idag var det lika vedervärdigt att gå på joggen som det alltid var i min värld före maj 2008.

Ups and downs, gissar jag. Och kärlek till plast.

En halvtimmas dusch i stadigt stegrande värme senare och man var människa igen.

.. .. ..

Vårt härliga gäng har utökats med en målvakt från torsdagens motståndare Marstrands IBK. Först idag började vi reflektera över hennes efternamn - Jonna Salo. Då tänker kanske de flesta -Åh landslagsmålvakt. Jag ser bara en gulklädd pajas som drabbas av en kort släng av obegripliga tics, vilka ledde till att Ryssland mötte Vitryssland i Nagano 2002. Jag kan inte tänka mig att det finns några släktband däremellan what so ever. 

På tal om hockey gör envisa rykten gällande att  vår andra Jonna, leksingen - Jonna "Jonnaliik" Leek - överväger att byta efternamn till Huokko.

Sedan finns det tydligen de som tror att det är Johannas melodi är att kasta tomma komplimanger omkring sig till höger och vänster. Jag som jobbat stenhårt på min iskalla image.

.. .. ..


Les Bleus gästar Ullevi imorgon och då vore det tacksamt om Göteborg inte kände behovet att visa upp ett sådant genuint jävla pissväder som idag. Det är nämligen inget som plockar fram det bästa ur den lilla ryska, vars hormoner inte är riktigt i balans för tillfället.

.. .. ..



Nähe om man skulle ta och krypa upp i en härlig sked med gamle pålitlige John.

Inställt beep-test idag. Rackarns. Jag som var så utvilad, pigg och fräsch. Och jag kommer nog bli mamma till jul.

Om någon, någon gång tänkt tanken att kidnappa någon och ta med henne till en resort i ett varmt och soligt land, en vecka eller så - Pick me! Jag hade säkert sovit halva veckan men sedan hade jag nog kunnat ta upp skinarkampen med solstrålarna och varit helt amazingly trevlig.

.. .. ..

När jag passerar Brunnsparken på morgonkvisten möts jag alltid av en kvinna som älskar sitt jobb. Det verkar åtminstone så. Lätt rödrosig om kinderna av den svala morgonenluften, med mungiporna uppe vid öronen och tänderna ståendes åt alla världens jävla håll, sträcker hon varje dag ut sin hand mot en och säger:

- Varsågod! Här är din Metro!

För en tid sedan fanns det så mycket som tre olika gratistidningar i Göteborg. Utdelarna var allt som oftast icke svensktalande eller uppenbart minderåriga. Uppriktigt sagt verkade det vara ett jobb som en outbildad medelsvensson inte hade valt i första taget. Nu finns bara den klassiska gröna Metron kvar och måhända har yrkets status höjts en aning. Kanske blir man numera lycklig om man får jobb där. Ovan nämnda kvinna verkar i alla fall älska att göra sin grej. Hon ser alltid till att riktigt ha fiskat upp ens blick och skaffat ögonkontakt och skjuter gärna till lite extra betoning på "din" när hon levererar. Jag blir lika förundrad varje morgon. Jag får intrycket av att hon ser det lite som sitt kall här i livet att förse alla trötta göteborgare med "deras" dagliga Metro. Fascinerande. Snacka om tacksamhet.

Det gäller att ha en ödmjuk inställning till livet, som Tabita säger.

.. .. ..

Den sista terminstarten kryper allt närmre. Än en gång skall nya gruppkonstellationer utformas och jag blev enormt lycklig av att se att jag turat in samma grupptillhörighet som den kurskamrat som jag rankar högst under utbildningen hittills. Lyckan var tydligen ömsesidig.

- Va glad jag blev att vi kom i samma klass, Johanna!  Jag orkar inte lära känna nya människor nu. Jag känner att min kompiskvot är fylld.

Kompiskvot? Det kanske vore något?

.. .. ..

Tanken var ju att jag skulle ha gått på alla rutor i Monopolspelet de kommande dagarna. Men icke. Nu har reservplansskisserna blivit tydligare. Det blir fredagsafton i Vrigstad och sedan Jönköping hela långa lördagen istället, eventuellt mynnar det ut i festligheter. Nog så gott. 

Sedan hade vi tänkt att vi skulle hasta tillbaka till West-Coast för att spana Challengers-Mullsjö. Slå oss ner i behagliga Partillebo. Nu när matchen flyttats till Öjersjö vete fåglarna om det är värt söndagsstressen alltså. Trodde inte att det skulle vara så evinnerligt knepigt att hitta en hall med åtminstone en tillstymmelse till läktare i mitten av augusti. Men tydligen. Hedra vilodagen kanske?

.. .. ..

Ara! Ara! Ara Abrahamian! Plötsligt vaknade man till bland alla trötta cyklister, skyttar och plaskande jänkare.

IOK ska tydligen hålla ett möte imorgon om huruvida han får behålla bronsmedaljen eller ej. Jag vet inte men jag fick en liten känsla av att han inte så där våldsamt gärna ville ha den kvar. Men det kanske bara var jag.

.. .. ..

08-08-08 kl. 08.08 kinesisk tid inleds officiellt OS. Snitsigt. En fotograf som jag hade äran att samarbeta med tidigare i vintras (nu kände jag plötsligt att det lät som att jag var modell, så är tro det eller ej inte fallet) har fått åka dit för att plåta sportpics. Låter som ett sjukt tråkigt jobb måste jag säga.

Nu har det ju smygstartats litegranna. Och det är bara att konstatera att damfotboll inte är något undantag för Sverige - vi kör på med hybris hela vägen. Lika bra. Och ja, allt - precis allt - talar för guld. Hade planer på att försöka följa herrarna en aning, då det var ett och annat bekant ansikte med. Idag hade man förhinder vid live-sändningarna och fick istället nöja sig med sammandragen på sporten. Bekanta ansikten, jojomen. Där på plan i en av matcherna stod en gammal semesterflört till mig. Hade man spelat sina kort lite bättre där för fem år sedan kanske man hade kunnat vara fotbollsfru nu. Hade ju också varit jävligt tråkigt. Men jag är inte bitter.

Nä utan att idag var jag nöjd med att vara mitt lags straffspecialist. Distinkta. Bombsäkra. Nästan som skyttedrottningens. Synd bara att mina medspelare i Big Red Machine var ena riktiga stolpskott ikväll. Bom bom, sa det och så blev det silverpeng.

.. .. ..

På tal om 08. Tillåt mig att utlysa varning på stan nästa helg. Det vankas road-trip.

Projektet jag startade vid senaste invägningen - 80-pannor-till-jul - går inget vidare. Nä, snarare kraftigt åt fanders faktiskt. Och det gråter vi naturligtvis floder över.

Tänk om änglarna kunde avancera i Champions Leauge. Var ju på plats på Ullevi vid hemmamötet mot Basel och det var väl underhållande i säkert 10 min, vilket är 10 min mer än vad jag på förhand hade väntat mig. Höga tankar om svensk klubbfotboll, jajemen. Ett annat minne från den matchen var annars den fajt som utspelade sig på läktaren mellan ett gäng så kallade fans och polisen. Det övergår mitt förstånd att man tar sig till en match, betalar en biljett och sedan skippar att faktiskt se matchen för att istället slåss. Sedan har vi de killarna som står längst fram i klacken, med megafon i högsta hugg och ryggen mot plan. Gärna med bar överkropp fast utan en sådan att skryta med. Där står de hela matchen och gapar som om de hade kunnat tänka sig att kinesa med hela startelvan men de ser inte en tiondel av matchen. Nåja, någon ska väl ta den rollen också. Och visst blir det en härlig stäming och inramning tack vare dem. Gillas av publiken, gillas av spelarna. De flesta spelarna i alla fall.

Under helgen kom det fram att en dam i vårt lag ogärna hör oväsen på läktaren när hon spelar. Det satt nämligen en lustig skånsk karl med megafon, mestadels på Bana 1:s läktare, och kommenterade på sitt eget vis matcherna som pågick där. Emellanåt varvade han in lite gamla hederliga NileCity-klipp, vilka fick Surtes #68 att småfnissa litegrand för sig själv. Vår tystnadssuktare tyckte dock att coach/capitano skulle ha tagit ett snack med seket och bett denne lustigkurre att knipa igen. Då tänkte jag för mig själv - tänk hur hon skulle känna på San Siro. Håkan Mild hade haft precis samma tanke. Nog för att vi var i Båstad. Dags att börja med tennis Hagel?

Tråkigt att vara Robin Söder just nu. En annan gick vid hans ålder omkring på Njudungsgymnasiet och var mallig efter att ha pytsat ett gäng baljor mot typ Vetlanda IB i Dam Div 3.

På tal om huliganas. Konverserar ju då och då med en konstapel nu för tiden. Även de har  tydligen små lustigheter för sig under arbetstid. Vid ett tillfälle, då ett gäng Djurgårdsfans skulle tämjas när de anlände via statens järnvägar till Göteborgs Centralstation hade en femtio konstaplar stark trupp ställt till med ett practical joke. Alla hade bytt ut sina namnskyltar. Alla hade bytt till samma.

Alla heter Glenn i Göteborg.

Så tarvligt! Tycker generellt att man kör för lite practical jokes nowadays.


Visst hade man väl kunnat gett sig fan på att det var lögn att skippa släppa två bollar av ett gäng schweizernötter när man hade avancemanget som i en liten ask? Så efter ett på feldömd straff kunde vi väl lika gärna släppa ett tredje också så vi slapp diskutera saken. Så ja. Ordningen återställd.


.. .. ..

Svar: 1/9 påbörjar jag min utbildnings sista termin. Den kommer jag satsa helhjärtat på.

.. .. ..

Nästa vecka är det dags att prova ut säsongens stickor. I'd like a magic stick.
Hade även uppskattat om Lil' Kim lurade med sig fifty och körde denna gamla hit under helgens festligheter på Way out West.

I got the magic stick
I know if I can hit once
I can hit twice
I hit the baddest chicks
Shorty don't believe me then call me tonight
And I'll show you magic (what what) maagic
I got the magic stick


Bra bit.