Gratjova

Idag blev jag alldeles varm när...

... jag såg upphetsningen i en liten grabbs ögon när han insåg efter antagligen hur många chansningsrundor som helst, att det faktiskt går att klara MS Röj. Tänk vad mycket enklare det blir när någon berättar vilka regler som gäller.

... en annan mer bångstyrig liten herre blev medgörlig när vi lattjat lite boll och jag lovat honom att vi skulle göra det imorgon också om vädret tillät. Var tidigare på dagen färdig att sänka samma kille med en rak höger på grund av hans beteende men tänk att det lilla livet gick att nå när vi hittade ett gemensamt intresse.

Men!

Stort MEN!

-Johanna har du gått i fotboll?

Så hängde smockan ånyo i luften.

Efter att ha snoozat ungefär tre timmar mer än planerat hasade man sig upp och spanade ut genom fönstret. Maken till grå ton har sällan nått mitt öga och det kändes på allvar som att någon elaking hängt det tyngsta av ok på mina axlar. En skitdag var att vänta, den saken var klar.

Mycket riktigt. Bussen för sen i alla riktningar. Lärarinnan lite mer arrogant än vanligt. Matkassarna tunga som fan. Låt oss inte ens nämna vädret.

Det vore synd att säga att man var den där sprudlande glada tjejen, fylld av positiv energi, när det bar av norrut till träningen. Övervägde både en och två gånger att dundra iväg någon lame-ass bortförklaring för att inte dra ner alla andra i mitt mindre angenäma sinnestillstånd. Men jag åkte och tänkte att det helt enkelt fick bära eller brista. Och som det bar. Dagens träning var den roligaste på mycket länge, inte minst för att den till allra största delen bestod av tvåmål.

Sicken tur att jag tog mig samman och åkte. Dagen blev plötsligt så mycket bättre.

Fick också höra en så skön felskrivning som gjorts per SMS. Det var Kalle som tidigare idag undrade om Pettson skulle medverka på kvällens träning. Kalles telefon har, som så många andra, utrustats med T9-funktionen vilken ger ordförslag så fort man knapprar på sin nalle. Kalle gjorde väl detta lite i all hast gissar jag för det Pettson kunde läsa när det pep till hos henne var följande:

"Trång idag eller?"

Gud vad det inte hade varit lika kul om det hade varit en kille som fått det.

På lördag är det så Södra Dals tur att komma och hälsa på i Nödinge. Ingen press på dem men vinst och seriesergern är ett faktum. Själva krigar vi för att behålla fjärdeplatsen.

Någon i laget har tydligen taggat igång stämningen så smått genom att berätta om sitt ogillande/hat av den skånska dialekten samt kryddat med lite upplevelser från mötet med Malmö som var allt annat än vänskapligt. Personligen hade jag inte kunnat bry mig mindre om någon gjorde sig rolig över eller hånade småländska. Ungefär dagligen blir man missförstådd eller skrattad åt för att man inte talar som stadens infödda. Inte heller om någon beskyllde mig för att bete mig som en gris på plans kulle jag höja på ögonbrynen. I och för sig är väl den sista där hyfsat långsökt med tanke på min, vad ska vi kalla det, timida spelstil.

Förstaplatsn på min lista över värsta dialekterna delas av östgötska, värmländska samt kalmardialekt. Sedan tycker jag nog att de flesta lag sitter inne på någon grisig sugga som gör atmosfären på plan mindre trevlig. Men ärligt talat, vad vore väl matcherna utan dessa?

Låt oss hoppas på en härlig fight på lördag.

.. .. ..

Kingriver goes elite
Nu  börjar bandyfebern på allvar infinna sig. 8-3 nere på Sjöaremossen mot Frillesås ikväll får ses som en smakstart i kvalet och kära hjärtanes vilken fest det blir uppe vid älven på fredag när Boltic Göta kommer få sig en jävla resa. Skråla på Skarpe på fredagkväll alltså. Portföljen får väl stanna hemma men ångorna som virvlar runt i publikhavet går inte göra mycket åt.

.. .. ..

Lackar sönder
Den svenska vårens början brukar kantas av en och annan sen köldknäpp. Samma visa år ut och år in. När man tror att det kalla helvetet äntligen är över och de varma kläderna har kastats långt in i källarskrymslena så kommer de som käftsmällar igen. För att liksom klara av dessa, genom att ha något att längta efter har la familia återigen bokat in en liten voyage söderut i slutet på april. Längtar redan. Nu finns det dock ett litet men i det hela. Nämligen att min enda salstenta för terminen ligger mitt under min utlandssemester.

Rackarns.
Järnspikar.

Inte mycket annat att göra än att anmäla sig till omtentatillfället då, tänkte jag. Ligger säkert bara några veckor senare. Ah, tjena. Tjugoåttonde augusti. Tydligen finns inte resurser att ordna ett tidigare skrivtillfälle. Lätt att tagga dessa lektioner nu när man lackar lackar lackar.



Nåja, morgondagens enda lektion har blivit inställd i sista sekunden. Trots att man mycket väl vet att man inte kommer slippa något bara för det, utan kommer att få ta igen det vid ett senare tillfälle, blir man lite lycklig inombords. Som den där snoriga högstadietjejen som suttit och väntat in de där tjugo minutrarna, som man var tvungen att göra innan en lektion var officiellt inställd, innan hon kubbade iväg till pavven, köpte ett par drum-sticks och spelade lufthockey. Det var tider det. Och det är ungefär samma känsla nu.

Omoget? Jag är ju faktiskt bara 22.

Det var ett tag sedan man var ute och rullade omkring på Sveriges vägar, åtminstone i innebandysyfte. En gammal bäver som man nu för tredje året i rad skumpar omkring med är Larsson. Nu när Larsson kan titulera sig student har hennes färdlektyr bytts från Se och Hör till något mer bildande verk. Dessa är aningen mer koncentrationskrävande varför hon också högt och tydligt ropade ut så fort hon satte sig:

-Nä nu måste jag gå in i mig själv.

Respekterande som man är störde man då inte henne, man vet ju ändå med sig hur påfrestande studier kan vara. Men jag tror fan inte det hade gått fem minuter förrän hon var igång och tuggade igen. Denna dam är nämligen en tjôtrôv i ordets rätta bemärkelse. Det tog ett tag innan hon kom på sig själv och då kom den igen.

-Nä nu måste jag gå in i mig själv.

Samma procedur upprepades säkert fem gånger. Onekligen svårt att ta det på allvar till slut. Lajnen fick mig osökt att tänka på ett samtal som fördes mellan tre Surteiter utanför Valhalla någon gång i seriespelets begynnelse. Det var uppvärmningsdags.

-Nä nu måste jag gå in i mig själv.
-Jag brukar försöka gå in i andra.
-Jag brukar låta andra komma in i mig.

Alla är vi olika.

.. .. ..

Är lite osäker på om de trasiga lamporna snett ovanför vår kasse skulle kunna vara en godtagbar ursäkt för att vi släppte fem bollar inom loppet av 11 minuter och 14 sekunder. Att påstå att igångtagget strax före matchstart dämpades för att Pazza Inter Amala strömmade ut ur högtalarna sekunderna innan line-up, vore väl kanske också lite att ta i. Särskilt med tanke på att det ändå är en go bit, hur mycket mer man än håller på rödsvart, och att Malmöborna dessutom hade den fina smaken att bjuda på lite öststatstechno.

Nä det var väl ingen höjdare. Vi kammade dock till oss i periodpausen och klev ut och fixade till siffrorna till 5-3. Trean gjordes av en mörkhårig ryska som blev så utom sig av lycka att hon lade de långa ståtliga benen på ryggen och kubbade iväg i 180 mot hörnflaggan, kastade sig på knä framför pressuppbådet och höjde armarna mot skyn för att tacka hans allmäktige höghet varpå lakamraterna kastade sig om halsen på henne medan publiken gjorde vågen.
 
Ja.. eller.. matchen slutade 9-4.

.. .. ..

Det var tydligen något jippo i Scandinavium idag. Echo echo echo echo...

.. .. ..

Tredje deltävlingen som enligt vissa på bussen var tydligt b-betonad, avnjöts via en sprakande SR-sändning. BWO var nog i detta mediokra startfält starkast, om man bara ser till låten. Kan tänka mig att Martin gjorde ett fint jobb på scenen, han behöver liksom inte göra så mycket. Bara stå där med sina gyllene lockar och gnistra med sina blå.

På tal om Martin avslöjade en lagkamrat idag att hon haft något fuffens för sig med honom på Harrys för ett gäng år sedan. På vilken nivå var oklart men jag blev lika besviken över att hon inte berättat detta tidigare som när en i Partille dröjde ett helt år med att kläcka ur sig att hon kilat stadigt med Anders "Fame Factory" Johansson. Är det nu någon mer som har en kändis-confession, fram med den bara.

Jag lärde mig ett nytt begrepp på hemfärden. Semisingel. Låter i mina öron som något halvfjös, som en strumprullare med knapp styrfart.

.. .. ..

Äntligen har IFK Kungälv nått upploppet. Gissa om kvalet kommer följas minutiöst. Frillesås, BolticGöta och Gripen skall väl inte behöva vålla några större problem.

Forza Kungälv.








Tänk på vilodagen så att du helgar den

En väninnan till mig skulle ge sig ut på ett vikarieuppdrag. Hon hade samtalat med en man vid namn Jörgen eller liknande. Instruktionerna hon hade fått var i vanlig ordning relativt vaga men hon tänkte att det mesta antagligen skulle falla på plats när hon väl träffade denne Jörgen IRL.

Väl framme och inne i skolbyggnaden ekade det av tomhet. Hur var det nu man skulle hitta till människans arbetsrum? Den som söker skall ju enligt gubben däruppe finna. Så gjorde även väninnan efter ett tag. På dörren till mannens arbetsrum satt en lapp uppklistrad där det stod: "Jörgen är i Tyskland"

Ve och fasa, hur skulle hon nu lösa det här? Någon eventuellt hjälpande själ syntes inte till. Hon vankade fram och tillbaka i korridorerna och sprang till slut på en ordinarie lärare.

-Ursäkta mig, jag ska vikariera här och jag skulle träffa Jörgen men han är tydligen i Tyskland.
-Ja men kom här så ska jag visa dig.

Nu trodde hon förstås att läraren skulle ge henne instruktioner eftersom den beryktade Jörgen uppenbarligen var utomlands. Märkligt eftersom hon ändå hade språkat med honom på morgonkvisten. Jaja, han sköter väl sitt jobb därifrån då tänkte hon.

De kom fram till ett klassrum och ytterligare en man kom fram och hälsade.

-Men hej, det är jag som är Jörgen.

Nu höll det på att fullständigt slå slint i huvudet. Var inte han i Tyskland? Hon försökte spela oberörd och hälsade glatt tillbaka och skakade hand.

På väg ut från klassrummet såg hon en skylt som hon hade missat. Där stod det "Tyskland". Hon blickade längre bort i korridoren och kunde på håll urskönja fler liknande skyltar där det stod "Italien", "Frankrike", "Brasilien" etc.

Skolan hade någon slags fotbollsprofil och tja, då är det väl den naturligaste sak i världen att man kallar klassrummen för olika fotbollsländer. Det borde hon väl ha kunnat lista ut kan man tycka.

Det var alltså sant. Tji fick jag så det ven om det.

Partille och Älvstranden alltså. Kan fortfarande inte förstå att det är sant, än mindre att alltihopa undgått mig. Idén som sådan är allt annat än dum men något gammalmodig som jag är i mitt tänkande kring klubb- och lagkänsla, kan jag inte uppskatta den till fullo.

För tre år sedan stod jag och valde mellan Partille och Älvstranden. Gjorde till och med en träning med piraterna innan jag bestämde mig för PIB. Tänka sig att de nu skall slås samman.

Men det är väl bara att hoppas att samarbetet skall slå väl ut.

För tillfället hör jag till det näst bästa laget i Göteborg. Igår medan jag serverade mat åt bland andra Anders Svensson och en ung kille av utrikisk härkomst som sade sig var på väg till provträning med änglarna, piskade nämligen lagkamraterna dit Ingelstad med 9-6. Kan för övrigt flika in, efter denna målkavalkad, att vi har gjort näst mest mål i serien. Dumt att vi samtidigt ligger fyra på listan över flest insläppta med klart häng på trean bara.

Samtidigt som småländskorna slogs tillbaka tog även Halmstad trepoängare nummer tre för säsongen mot forna göteborgstvåan IBF Göteborg. Merci Beaucoup.

Pixbo går det väl i nuläget inte göra så mycket åt. Gjorde i vart fall mitt yppersta för att sänka några av dem under gårdagskvällen på andra sätt. I pokerliret gick det lekande lätt tills jag drabbades av den berömda motivationsbristen. Man har ju lite svårt att känna prestige när det endast ligger icke inväxlingsbara plastmarker på bordet va. I nästa spel körde vi världsmästarna mot resten. Resten erbjöd sig en avgörande fight vid ställningen 1-1 me tydligen fanns ingen ork kvar hos the Champions. Ja, jo det var ju ett tag sedan de hade vad som krävdes för att vinna titlar...

För att komplettera Göteborgsrankingen...

4. Älvstranden
5. 0302
6. Partille

SMS-konversation med mor:

Mor: "Vad tycker du?"
Jag: "Sanna säger jag. Du också va? Eller kebab kanske?"
Mor: "Visst var Sanna bäst fast bäst var att inte carola gick direkt hon sjunger bra men jag kan bara inte med henne."

Carolahatet verkar ha spridit sig som en löpeld över hela landet. Nu har det kopplat greppet så starkt att den skönsjungande markattan inte ens grejade direktbiljetten. Jag fascineras av Carolas ögon. De borde egentligen kunna klassas som gnistrande och hänförande i positiv bemärkelse. Men efter den bild, felaktiga eller ej, som man fått av henne via diverse uttalanden blir åtminstone jag mer rädd för de där isblå. Hon vill hypnotisera mig den jäveln! Och kolla bara så strategiskt hon placerat korset, alldeles ovanför den där gigantiska barmen som det är lika omöjligt att ta ögonen ifrån som de manliga hundrameterslöparnas skrev som skyls med något för löst sittande tights. Nähedu Carola, du hade mig i Fångad av en stormvind. Ja ok i Evighet också men nu ser jag igenom dig.

Sanna blev aftonens odiskutabla drottning. Oron i schlagersoffan var dock stor för att hon återigen skulle bryta ihop som hon hade gjort på genrepet. Jag kan ge mig fan på att om hon hade fått den minsta lilla törn emot huvudet så hade den där ansamlingen tårar börjat sippra ned för de skånska kinderna. Jag köpte inte teorierna som somliga hade om att hon var nerövs, hon har ju trots allt varit med i gemet ett antal år. Nä, jag trodde mer på ett krackelerat förhållande. Kan inte tänka mig annat än att hon är värd något bättre. Skit i honom Sanna, there are plenty of fish in the sea!

Det är väl ungefär det jag tar med mig från deltävling nummer två. Ja, och så det oupphörliga nynnandet av "borka, borka..".













 

IFK hade lagt ner en hel del arbete på att flasha till annars ganska grå Skarpe Nord ikväll. Sponsorerna bjöd på inträdet och visst dök det upp hel en hord snikna supporters för att se etapp nummer två i Slaget om Älven. Kanske var det just dessa 1560 personer, jävligt fin siffra för en hyfsat betydelselös omgång i allsvenskelunken för övrigt, som fick surtespelarna att skita ner sig. 8-0 i halvtid och matchen var stendöd.


Hamnade i närheten av en ordentligt pratsam herre i första halvlek. De har en tendens att ploppa upp här och var på olika idrottsarenor, de där stortuggarna. Denna gång kändes något bara helt fel. Tog ett tag innan jag kopplade vad det var. Sedan slog det mig - Vi hade en bräkare. Där stod en skåning och snackade högt och brett om hur bandy ska och inte ska spelas. Och här gick jag omkring och trodde att bandy inte existerade på skånska breddgrader.

Någon tappad stackare i Surte försökte fightas med bruschan som inte av jättemånga skulle klassas som bråkstakematerial. Jag är ju en ganska förstående människa. Så visst, jag förstår att nollan kände sig förnedrad. På både det ena och andra sättet.

.. .. ..

Fint att komma hem och konstatera att Hjältarna från Täby gjort jobbet mot Pixbo. 

.. .. ..


-Har du barn?
-Har du man?
-Men kille då?

-Nääääj! OK!?


Barn är bra frågvisa ibland.


Har förresten reflekterat över en sak. Eller reflekterat. Jag har har blivit ordentligt irriterad. Här i Göteborg säger kidsen "Jag går i innebandy", "Jag går i fotboll", "Jag går i dans" eller vad de nu kan tänkas "gå i". Är det bara i Småland man lär sina barn att de spelar fotboll/innebandy eller dansar? Jag kan gå med på att jag gick i Scouterna. Ja, det är helt sant. Patrulltillhörighet Falken. Men inte fan gick jag i varken fotboll eller innebandy. Inte heller i bandy, tennis, friidrott heller för den delen.

-Johanna har du gått i någon sport?
-Näe hjärtat, men jag har spelat både fotboll och innebandy.

.. .. ..

Det är märkligt att en regelrätt ragata kan vara så läskigt jävla vacker. Pratar om Catherine Zeta-Jones roll i Americas Sweethearts. Hon gör en bitch-karaktär även i Intolerable Cruelty men där har vi en bitch mer i min smak. Målmedveten, klipsk och fullständigt iskall. There are bitches and there are bitches.







Piloten e dö! Finns de nån bandymålvakt som kan ta över här?